barens

Oh my cock! Är fortfarande helt slut i kroppen efter helgens alla konserter. Blodet rinner från mina öron, utefter kinderna, fast blodet formar ett stort tack. Det här kan vara det bästa jag någonsin upplevt. Detta i och med att jag inte kommer ihåg min sexuella debut. Många framträdanden var helt otroliga. Men en rödlätt kanadensare stal mitt hjärta. Neil Young. Vilken otrolig farbror. Klockan 22.15 klev han på scen, två timmar senare kändes det som att alla spelare i NHLs historia kört rakt över mig. Bara att få stå 20 meter ifrån honom gav mig en liten klump i halsen. Jag vill påstå att lyckoruset jag kände när han var klar endast kan jämföras med ett sådant som Jonas Gardell skulle känna om han stod naken på alla fyra framför ett skenade Pridetåg. Ren och skär eufori. Jag är lycklig. Tack.

* Tävlingen då? Som jag ser det så är vinnaren min arbetskamrat Mija med fel endast på låten " Born to lose". Där var artisten jag sökte Johnny Thunders. Men tydligen fanns den även i en Cash version så du får en halv banan för det ändå. Anna var först ut, vilket visat sig vara ganska så jävla riskabelt i dessa svåra tävlingar. En helt okej insats för att vara nybörjare dock. Åssa visade prov på sin beryktade göteborgshumor. Bra så. Frost och Rumpie får dela på varsin citron som de kan doppa i sina salta krokodiltårar. Cry me a river, Timberlakekopior.

* Från en tävling till en annan. Mathias Åström har i flera år suttit och hånat mig för min bristande allmänbildning. En gång med knäckta glasögon som följd. Nu har han dock tagit steget fullt ut ur sin fårskallegarderob och utmanat samtliga i sin umgängeskrets på frågesport. Han började ganska piggt i öppningsmatchen och tog en övertygande skalp. Idag var det dock dags för honom att visa upp sig på allvar. En match mot sin ärkefiende Baren stod på agendan. Psykkriget började via sms igår kväll med hårda ord som, krympling, Stefan Holm, mammafucker och helt oväntat, dvärg. Om ni tror att Sovjet- Kanada var en prestigematch på sin tid är det nog dags att omvärdera det. Om ni tror att dusterna mellan Skelletor och He-man var hatmöten så har ni fel. Kampen mellan Gud och Satan? Glöm det. Ovannämnda är inte ens värdiga som förmatcher mot detta tungviktsmöte.

Brukligt när såna här uppskrivna matcher utspelas är att de aldrig riktigt lever upp till förväntningarna. Inte heller denna. Fem frågor skulle besvaras på kortast möjliga tid. När detta var gjort och direktör Facit sprang in och rättade så stod det plötsligt på min dataskärm : Baren 4- Skyttek 1. Samtidigt som denna text obönhörligt blinkade lät det som att en stor fet ballong tappade all sin luft uppe på Bondsjöhöjden. Stormen Gudrun kan liknas med en lättare sjöbris i jämförelse. Det kommer att ta lång tid innan detta område återfått sin fula charm igen, så mycket kan jag säga. Men Åssa, att vara nummer två är inte så illa det heller. Men du är nummer två som i toalettbesöket med samma namn. Som vanligt.