barens

Just nu sitter jag med en sådan smärta i arslet som nog förmodligen bara en dömd våldtäktsman i ett amerikanskt fängelse upplevt. Sitter nämligen på Y-buss i riktning mot Härnösand. Ska det vara så förbannat svårt att göra bekväma säten alltså? Man tycker ju att jag efter mina år som hockeyspelare borde ha byggt upp en tillräckligt mjuk dyna att sitta på men så är tydligen inte fallet. Operation utfallssteg inleds härnäst.
 
Igår var en fantastisk dag i de flesta avseenden. Trots att jag varit Hammarbyare sedan barnsben fick jag nämligen uppleva mitt första derby på plats. Hammarby mot Djurgården. Att det sedan bara kom lite över 16000 personer gjorde inte så mycket för stämningen var trots allt magnifik. Jag har alltid varit och kommer alltid att vara en stor sucker för läktarkultur. Få saker ger mig sådan gåshud som ett mäktigt tifo, en högljudd sång eller det stora vrål som kommer vid mål eller vid domartabbar. I det avseendet är Hammarby absolut bäst i Sverige. Alltså var jag inte bara nöjd med resultatet 3-1 utan även med den goda stämningen. Som dock höll på att förstöras av att några slynglar som ihärdigt kastade bananer mot Djurgårdens svarta pärla i mål, Pa Dembo Tourray. Sånt är ett satans otyg och borde förbjudas. Sluta upp med det, hör ni det era små grisar? Så där ja, nu är nog det problemet en del av historien.

Jag och Niklas samlades upp innan på en indiskt restaurang för lite kryddstark mat och för den nya favoriten i min ölfamilj. Cobra. Det är fan det godaste jag druckit sedan min första Bloody Mary inmundigades. Därför kräver jag nu av er läsare att bli kallas för just detta. Cobra Olsson.

Synd på tidpunkten för matchen bara. För samtidigt gick en dokumentär om Sully Sullenberger på fyran. Ni vet, han som tvingades buklanda sitt plan i Hudson floden för någon månad sedan efter att ha krockat med några galna fåglar. Vilken hjälte. Att fåglarna förmodligen tillhörde samma familj som den som attackerade mig och bilen för ett par veckor sedan råder inga som helst tvivel. Undra hur många kepsar med texten: Förbannade Gåsar, som man skulle kunna ha sålt i New York den veckan? Ännu en affärsplan i soptunnan. Helvete. Nu vet jag ju att det heter gäss, men det vet nog inte den genomsnittligt dumma amerikanen. Eller vad tror ni?