barens

Alla hjärtans dag på lördag alltså. Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till den dagen i år. Tro det eller ej, men djupt här inne finns det trots det stenhårda skalet faktiskt ett hjärta som bankar för lite romantik. Jag har alltid tyckt om att överraska lite grann på den här dagen. Men lugn nu, det har inte varit så att jag snubblat igång resor, försökt plocka ner månen eller dylikt. Nej, en enkel sjurätters middag med vin har räckt rätt långt för mig ( mitt ex är spärrad från att kunna kommentera på den här sidan så ni blir helt enkelt tvungen att tro på min version...). Jaja, jag ska inte lämna ut alltför många tips till er idefattiga rackare, jag driver ingen jävla sida för att ni ska få komma till ifall ni har trott det.

I år verkar dock romantiken komma att hamna i andra hand. Jag påbörjar nämligen flytten söderut på lördag om allt går enligt planerna. Alltså får jag tillbringa en morgon med att bära tunga saker med en lättstressad typ som jag brukar kalla pappa. Då gäller det att tassa på tå, för går någonting snett, då kan man räkna med att höra världens längsta harang av svordomar efter sig. Kanske även med den kraftfulla avslutningen-Pojkjävel. Förhoppningsvis har han dock med sig det lugnande elementet Bodil, som enligt uppgift ska vara en mästare på finpackning av porslin.

Men i en perfekt värld så hoppas jag naturligtvis att de låter kärleken till sin son spira och låter detta mantra eka dagen lång: Far- Bar, Mor- Svor, Håkan- Låg och sov, tvärbakis i sin IKEA säng. Det vore det mest romantiska någon gjort mot mig. Men om jag kommer ner i lagom tid så ska jag låta romantiken spira på egen hand. Detta genom en nyinkopplad Tv, ett sexpack folköl och med en röd ros fastsatt mellan tänderna.


* Peter Forsberg gör alltså comeback ikväll. I andras ögon mest ihågkommen för en straff i OS och som vinnare av poängligan i NHL. I mina ögon som skapare av två vidriga saker. Foppa tofflan och det där äckliga jävla skägget han envisas med att bära. Fy fan. Men för att ge mig på ett tips så tror jag att han gör tre assist med sin onaturligt korta klubba. Detta från en powerplay position. Två till Yetman och ett till Victor Hedman. Firar detta gör han på Stadt, där han lika naturligt styr på 18-åriga tjejer som han styr ett powerplay.


* Många hyllningar till svenska sångare nu på slutet. Gurra höjer Kjell Höglund till skyarna. Tobias Jensen har tydligen tatuerat in Ulf Lundell på sin arm fick jag höra. Bra så. Jag vill inte vara sämre jag. Mina små pojknävar slåss dock hejvilt för en man som liksom Kjell fått för lite uppmärkamhet. Dan Hylander. Helt fantastisk. Enda plumpen i hans annars fläckfria protokoll är att han producerat en skiva till Sveriges vidrigaste artist. Tomas bin Ledin alltså. Men har man med sitt Raj Montana Band gjort låtar som Skuggor i Skymningen, Farväl till Katalonien och Svart Kaffe så ursäktas även ett sådant generalfel.

* Såg förövrigt Billy Elliot i fredags. Vilket mästerverk. Scenen när han dansar till The Jam låten -A Town Called Malice, fick mig nästan att ta upp en brevkurs i jitterbugg. Det skulle nog i och för sig kunna vara vägen att gå för att få morsan att sköta packandet åt mig.