Purple Rain.
Här har vi en glad liten herre på väg till Murberget för att fira midsommarafton. Det var en riktigt vacker dag sommaren 1988, solen sken och lärkorna sjöng i godan ro. Kanske hade den lille parveln precis tuggat i sig en Tip-Top som hans fader köpt nere på Konsum hos grosshandlare Andersson? Buketten han håller i skulle nog överräckas till hans kära mor som förmodligen håller i kameran. Lite kunde han dock ana att detta var dagen då saker och ting skulle få en kuslig vändning. För där bakom hörnet av Sehlstedtsvägen och Murbergsvägen väntade hans öde tålmodigt på gossebarnet. Stadens druid Krulliobertiliofix hade nämligen placerat ut en tunna starksprit i solskenet i hopp om att procenthalten skulle ökas. Det ville sig inte bättre än att pojken handlöst föll rakt där i med ett sjungande plums. Då han ännu inte stött på Dennis på simhallen så kunde det arma barnet ej heller simma utan blev tvungen att dricka sig ut mot friheten. Plötsligt gick solen i moln. Lärkorna jagades bort av feta gråa kråkor som sjöng ut sin illvilja samtidigt som regnet började falla över den lilla staden Härnösand. Och så vitt jag vet så regnar det där än i dag.
hahaha huvvaligen!
Hemsk historia du. Druiden kan man fortfarande se smyga omkring på stadens gator.
hahahha
Hmm är det du på bilden?
Mija: Nej för fan. Jag tog bilden från min personliga samling av småpojkar som jag alltid bär med mig i plånboken.
Allas öden har en förklaring.
Se på Gustav som ramlade ner i en liknande tunna, enda skillnaden var att där fanns inte bara sprit utan även en häxblandning av sås och 12 kortlekar från öbers.
Eller varför inte ta upp aktuella Benjamin Button. Hela historien bygger på "The life of Bäpa!" Enda detaljen som inte är trovärdig är att huvudpersonen som spelar gubbskrället är snygg.
Förklaringen till mitt liv stavas s-a-t-a-n-s j-ä-v-l-a Berts dagböcker. Från första sidan läst tills än idag är jag och förblir vara Lill-Erik. Kul.
