barens

Det är såna här dagar som jag inser att jag är en otursdrabbad människa. 25 grader varmt och smitingen nästa? Inte för mig, jag jobbar ju naturligtvis. Man kan lätt beskriva min resa från födsel till nutid så här. Säg att någon matar mig i fyra dagar med katrinplommon och sedan säger att jag inte får gå på toa under den tiden för då skulle jag dö. Viljestark som jag är skulle jag utan problem klara det. Men när de här dagarna tagit slut så skulle jag av ganska naturliga skäl vara ganska så skitnödig. Då skulle personen som genomfört detta experiment sätta på mig en ögonblindel och släppa ut mig i ett stort rum för att se vart jag uträttar mina behov. I ungefär åtta fall av tio så kan jag garantera att mina då ganska stora högar skulle hamna i strategiskt utställda blå skåp. Men inte nog med detta så skulle det förmodligen stå stegar över dessa skåp och i skåpen så skulle små speglar vara utlagda som av bara farten krossades av mina avdroppningar. Kanske skulle det även gå en liten väg emellan dessa skåp som just under denna dag har världens största parad av svarta katter och jag skulle vara så uttorkad av alla plommon jag ätit så jag inte skulle kunna spotta.
Ungefär så känns mitt liv just nu. Den enda lösningen jag ser är att följa George Costanzas beslut i ett Seinfeld avsnitt. Ni vet, det när han beslutar sig för att konsekvent gå emot alla instinkter som han tidigare följt och sedemera också slutar upp som en lyckad historia. Alltså, nästa gång jag jag ser ett ölglas fyllt till hälften och får frågan- Är glaset halvfullt eller halvtomt så ska jag inte göra som den gamla Håkan hade gjort. Det vill säga svepa innehållet och sedan fråga om det inte finns någon grogg också. Jag ska istället tänka efter mycket noga och svara att det nog är halvfullt. Jag ska bli en ny, optimistiskt människa helt enkelt.
Nu börjar ni väl gasta om att jag visst har tur. Jag vann ju ändå en tipstävling under Em? Ja, det kanske jag gjorde, en tävling som innehöll en prispott på 3 lakan. Men av dem har jag inte sett röken av. Min tjocka revisor Mathias Åström däremot, han verkar ha råd att äta gåslever dagligen numera.