barens

Ja, så var då sagan över för den här gången. Ett sanslöst tråkigt slut på en turnering jag haft stora förväntningar på. Tyvärr visade det sig, inte helt oväntat, att vi har en förbundskapten med samma mod som Lille Skutt. Lägg därtill en lagkapten som utstrålar samma manliga pondus som Lars Åke Wilhelmsson och ni förstår varför vi inte kunde rå på den ryska björnen. Men nu ska inte det här inlägget handla om dessa två personers hemliga förhållande, utan om roten till att jag på senare tid inte klarar av att se på TV sändningarna. Magnus Hedman. Det kan omöjligt finnas någon mer självgod och dryg jävel på denna jord. Glömde jag att nämna humorlös? Fy faan för att tvingas se honom rynka sin panna, kisa in mot kameran och prata om karaktär, stolthet och fördom ( du är INTE Jane Austen, Magnus.). När han dessutom börjar namedroppa alla som han känner typ- Michael Ballack är en härlig kille, jag har sjungit All Night Long för honom i Chelseas dusch en gång.- John Terry, jag känner honom, en gång breakdansade jag för honom innan krogen... Då är unge herr Olsson på god väg att ta fram en kniv som jag fick i födelsedagspresent och börja skära mig själv. Smärtan det ger kan inte vara i närheten av den han tvingar mig att genomgå i alla fall. Jag ger mig fan på att det var han som startade AIKs beryktade galgningar också, fast på sig själv. Svaga rykten gör också gällande att han inrett ett speciell Magnus rum hemma också. Där finns bara bilder på honom samt ett gäng speglar så att han gå ner och smeka sig själv när lusten faller på. Magnuusss, Maaaagnus, ååååhhh Magnuuuussss låter det. Sedan kammar han sin tuffa mohikanfrisyr och går upp och leker med sin son Lancelot. Just det, han har döpt sin son till Lancelot. I rest my case, du är den största fjanten som funnits. Mig veterligt finns det bara en person som någonsin gillat honom. Min föredetta tjej. Men hon gillar även Coldplay. Kristine, du är inte klok på en fläck!