Försvinn ut ur mitt sovrum griskvinna.

Det hela började som en pervers liten förälskelse.Varje dag runt sju slog jag på TVn och började gotta mig i andras elände.Ett elände byggt av feta ostar,lufttorkad skinka,kebaber,ostbågar,semlor,gräddtårtor,pizzor...Ja,ni fattar. Detta var mat och godsaker vissa människor haft som livsuppgift att trycka i sig och inte insett allvaret i det.Inte föränn det knackade på dörren och fet mats motsvarighet till judeutrotningen stod där, nämligen Anna Skipper.

In stormar denna blonderade varelse, börjar direkt ta ett fast tag om magen,nypandes och klämmandes i vilda försök att få fram ett erkännande.
-Är det inte så att du är väldigt tjock?
-Njaeee,jag har kraftig benstomme...
-Försök inte, jag känner ju här att du äter semlor till frukost gastar hon upphetsat och tar ett fastare tag om kistan.
-Okej,jag erkänner. Hjälp mig snälla Anna.Jag lovar att ange samtliga andra isterbukar som jag känner!

Detta erkännande har jag alltså suttit och skrattat högt åt. Än mer exalterad har jag blivit över den nya buffen som härskarinnan dukat fram. Groddar,bönor,the, grönsaker av alla dess slag osv.Lägg till ett par träningspass i veckan på det och ni förstår den radikala förändringen.I vissa avsnitt har man sett att offret klämt fram ett par tårar, allt till Anna Skippers stora lycka. I slutet av programmet så har dock alltid fetman besegrats och Skipper har vunnit ännu en seger mot jordens alla svålar.Det vore ju fantastiskt om historien slutade här.Det gör den inte.

På senare tid så har mina matvanor kraftigt förändrats till det sämre,mitt träningsprogram har förvandlats till ett tungt ok hängandes över mina tidigare så spänstiga axlar och just det, Anna Skipper har börjat ta över mina tankar. Varje gång ringklockan ringer så springer jag i rikning mot kylskåpet,beredd att kasta allt vad pastejer och ostar heter från balkongen. När telefonen ringer står det alltid "Skipper,FatAttack" på displayen.Mina drömmar som tidigare gästades av bikinibrudar från jordens alla hörn har numera bytts ut mot en blond Mussolini. Hon står framför mig med 200 vågar,väsandes- Tjooockis,gå neeer i viiikt samtidigt som hon skakar sina maracas gjorda av groddar och kikärtor.

Detta Fraulein Skipper måste få ett slut.Ge mig mina inte alltför torra drömmar tillbaka så börjar jag äta dina förbannade bönor.Sugga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0