barens

När ni ser mitt råbarkade yttre så antar jag att två tankar far igenom era huvuden. Modell eller kriminell? Modell är jag inte, jag är lite för blyg för det ändamålet och kanske även aningen kort. Men om Polarn o Pyret behöver någon som promotar deras vår-kollektion så kommer jag inte att fundera länge innan jag ger ett positivt svar. Ibland kan det vara bra att vara tre äpplen hög.

Kriminell då? Ja, där är ni inte helt ute och cyklar. Nu är det ju inte så att jag styr Härnösands undre värld som en dockmästare nerifrån min lya på Lidingö även fast jag nog skulle klara det galant. Men lite av ett badass är jag nog ändå. En typisk återfallsförbrytare dessutom. Kommer ni ihåg för några år sedan då polisen bestämde sig för att förbjuda offentlig urinering? Det var dags att städa upp i städerna och razzior gjordes i varenda gathörn i jakten på fulla revirmarkerare. Detta slog hårt mot framförallt en person. Just det. Håkan Olsson. Jag började med att åka dit redan dagen efter lagen tillträdde, vilket borde ge mig en topp tio placering i Sverige. Då kan jag lova er läsare att det svors en hel del då jag med tunga, bakfulla steg gick mot posten för att betala boten på 500 spänn. Aldrig mer, kan även ha varit lite av dagens fras. Så blev det dock inte. Redan två veckor senare hade nöden ingen som helst jävla lag, bära eller brista, ätas eller äta och så vidare. Buskarna ovanför Kajutan såg ut som en stor inbjudande toalett och jag kunde omöjligt hålla tillbaka det enorma tryck som befann sig i mina nedre regioner. Jag kan säga att jag inte ens blev överraskad när polisen knackade mig på axeln och överräckte nästa plånboksvåldtäkt. Förmodligen hade de satt sina bästa män på fallet Olsson och kommit fram till att jag var av samma skrot och korn som Lars-Inge Svartenbrandt och Clark Olofsson. Omöjlig att tygla. Omöjlig att leda in på den smala vägen. Omöjlig att anpassa till den stora trygga Svensson familjen. Håkan Olsson- En återförbrytare i brottet kiss.

Två månader senare skulle polisen skörda frukterna av sitt idoga arbete. I tidningen publicerade man en lista på hur många man lyckats fånga in under perioden. I Västernorrlands län hade man tagit folk som uppsteg till den smått otroliga siffran av sju stycken. Jösses. Två av dessa var alltså yours truly och det var inte utan viss stolthet man läste texten. Nu spelade man plötsligt boll i en högre division.

Men om valet mellan att kissa på sig i krogkön eller punga ut 500 kronor i böter någonsin uppenbarar sig för er så råder jag er att välja det sistnämnda. Jag har provat båda två. Det är ganska kallt att gå hem i blöta byxor.



Hur lyckades de då ställa in siktet på mig? Jag misstänker att det kan ha något att göra med min speciella teknik. Den som lyckas gissa platsen där bilden är tagen får en kall loranga på Sundsvalls trappen i sommar.