barens

Tanken var att jag skulle skriva det här inlägget igår men då var jag på tok för upprörd. Vart i hela himlen hittar man ett tyskt Y på datorn? Hela planen om att skriva om filmen som gick i förrgår blir aningen förtunnad genom att jag inte kan hitta det. Men, låt oss ponera att filmen handlar om terrordådet 1972 mot Israels OS-trupp i en välkänd tyskt stad med detta förbannade Y som andra bokstav. Kan man ändra historien till att det utspelades i Berlin istället? Skitsamma, i denna onämnbara film får man följa Eric Bana och hans israeliska vänner ta upp jakten på de skyldiga till dådet. Det är en smått fantastiskt historia som verkligen får en att tappa andan. Inte bara på grund av att den gode Eric aldrig någonsin kommer att vara lika bra eller snygg i en roll någonsin. Är jag inte väldigt lik honom förresten? Med väldigt, väldigt god vilja från er sida? Nähä. Det är ingen av er heller i så fall.

Det som gör filmen så bra är att oavsett vilket land de befinner sig så verkar all befolkning så oerhört politiskt insatta. Oavsett om de är i Paris, Rom eller denna onämnbara stad så finns det alltid bundsförvanter att tillgå. På gott och ont naturligtvis då dessa kamrater i nästa stund kan sälja ut dig därför att de bytt sida för ett par dollar. Och nu närmar jag mig oundvikligt pudelns kärna... Jag är helt åsiktslös. Tom. Pinsam. Oengarerad. En slöröstare på vänstern utan att längre egentligen orka bry mig om varför. Så kan jag ju naturligtvis inte ha det. Alltså behöver jag adoptera några av era ideer och åsikter. Finns det någon därute som vill göra sin röst hörd genom detta otroliga språkrör? Kanske någon bi-odlare som vill driva en kampanj mot det nya Europa eller någon som vill förbjuda speedos på stranden? Im your man. Införande av större hamburgare? Lämna en kommentar. Bannlysa vad von helst? Oh ja.

Jag behöver något att brinna för alltså. Någonting som är aningen mer kärnfyllt en hur man hittar en obeftintligt dryg liten jävla tysk bokstav på ett tangentbord. Om det har jag massor av åsikter redan. Något jag skulle vilja sprida ut är lite tuffa youtube klipp från mina favoritband. Men, hur gör man det egentligen? Jag får inte till det. För att ta till ett annant tyskt ord. Hilfe.

Nu ska jag packa. Resan som nomad tuffar vidare. Denna gång mot Östra Aros tillsammans med Gustav för ett möte med DooWoopgruppens starke man Joakim. Och en eventuell ny manager vid namn Linus. Det kan gå exakt hur som helst. Linus är nämligen ytterst oberäknelig.

Först diskning dock. Här har ni en genomtänkt tanke om den saken. Kuken.